Det lyser därinne. Man ser utifrån att det är en makalös röra inne i affären. Sjaskigt. Ger ett skumt intryck. Om du klickar på bilden och förstorar finns det en hel del att spana in.
Göteborg, stadsdelen Haga. Det är onsdagskväll, vid halv åtta. Från det kompakta molntäcket har det börjat komma lite duggregn. Och i väntan på tåget tillbaka till Stockholm har min syster Maria hamnat utanför affären, och kan inte motstå frestelsen att ta fram kameran.
Vargbengt själv verkar vara en person utöver det vanliga, minst sagt. Något av en Göteborgs-profil, om man kikar runt på nätet. Lite pillemarisk, verkar det. Och som säljer lusekoftor, skinnkläder, mattor, sadelskydd och rattmuffar - plus allt annat. Och Vargbengt har faktiskt en webshop, det kunde man väl aldrig tro.
Konstigaste affären? Kanske. Men om jag vänder på steken: är det ändå inte lite uppfriskande med en affär som lever, som har själ. Visst, rörigt och sjaskigt. Men ändå något helt annat än alla dessa affärskedjors stereotypa och identitetslösa lokaler. Och bohemiskt kaos är väl ändå lite roligare än fyrkantig ordning & reda. Åtminstone ibland.
Åsikter? Konstig och skum affär - eller levande och spännade? Efter att ha funderat en stund på saken är jag själv faktiskt lite kluven.