Fantastiska Tyresta

LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson har verkligen gett det sunda vildmarkslivet i Tyresta, nationalparken & naturreservatet bara ett par mil sydost om Stockholm, ett ansikte. På bilden har han just med fermitet trippat fram på de smala björkstockarna för att ta sig över vattensamlingarna mellan Stensjön och Årsjön djupt inne i de centrala delarna av nationalparken.

"Han har inte jobbat inom »partit« sedan år 2000, men kommer fortfarande bra överens med gamle ledaren Ingvar Carlsson. Då, när det begav sig, var Kålle en av få förunnade att följa med Carlsson på skogspromenader i Tyresta nationalpark utanför Stockholm. Ingen av ministrarna fick ströva och diskutera tankar med statsministern, däremot SSU-ledaren som hämtades upp vid hemmet i pansarbil." (Fokus nr 7/2012)

Fast ... vid närmare eftertanke ... det kanske är ett antal gram sedan som Kålle satte sina fossingar i Tyrestas fantastiska skogar. Det är synd. LO-borgen vid Norra Bantorget erbjuder färre naturupplevelser, sämre luft och korridorer som inte har längden hos Tyrestas slingor, stigar och vandringsleder.

Från Ingvar Carlssons bok "Lärdomar - personliga och politiska" (2014):

Där satt alltså Ingvar och Kålle och frossade i kaffe och bullar (en av dem säkerligen betydligt mer än den andre) medan de pratade politik där ute i skogen. De politiska motståndarna skulle säkert kalla detta kaffe & bullshit. Men vad i jösse namn är det för fel med det?

Gärna kaffe men först en rejäl bullskit ute i Tyrestaskogarna.

Det skulle inte förvåna mig ett skvatt om Ingvar Carlsson vill ha Karl-Petter "Kålle" Thorwaldsson som Socialdemokraternas nästa partiordförande. En statsvetare skrev nyligen en debattartikel i Expressen där han mer eller mindre föreslog att Löfven och Kålle skulle byta jobb med varandra på direkten eftersom han menade att Löfven sitter fast i det fackliga tänkandet medan Thorwaldsson är "ett politiskt djur" som han uttryckte det. Exakt! Inte ett LOdjur. Utan ett POLITISKT djur!

Inte minst därför vill vi ha Kålle tillbaka i Tyrestaskogarna. Här finns bara opolitiska djur såsom rådjur, älg, bäver, skogshare, räv och mård. Det föreligger alltså en mycket stor obalans. Det enda politiska djur som observerats i skogarna på sistone är just Ingvar Carlsson med svamp i sikte (fotsvamp?). Carlsson är 81 år och har med ålderns rätt dragit ner på vildmarkslivet här i de storstockholmska skogarna. 

Kom tillbaka Kålle! Du lär vara en smula ringrostig så ett tips är att nystarta lite mjukt med en slinga anpassad för de allra (t)yngsta. Stigen finns bakom det som kallas Nationalparkernas hus i Tyresta by och är 700 meter lång.

Visst. Facklig verksamhet. Politisk verksamhet. Skoglig verksamhet. Alla kan de ju vara snåriga. Och vem vet, kanske har LO-basen helt solo (utan kart- och kompassförsedde Carlsson) redan gjort comeback i Tyrestaskogarna, häromveckan:

Från Stockholmspolisens händelserapportering på nätet.

PS: Mer om Tyresta på dess hemsida, här. Och ännu mer om Tyresta i ett kommande inlägg snart här på bloggen, från höstens vandringar. Ska göra det inlägget ganska så opolitiskt. Tror jag. Tyresta är något alldeles extra. (Och pst: nej, det var inte jag som gick vilse. Icke. Det var nog Kålle i alla fall.)

Framtidsministern skriver blogginlägg!

Hej på er allihopa!

Jag heter Kristina Persson och är sedan en dryg månad tillbaka framtidsminister i Stefan Löfvens regering. Eftersom sociala medier aldrig varit min grej så har den där Bengt Bernström efter mycket tjat fått mig att skriva ett inlägg på hans blogg. Jag ska berätta lite om mig själv och om mitt nya jobb.

Bilden ovanför är från mitt mysiga tjänsterum i Rosenbad. Chefen Stefan ränner här hela tiden och det är nästan alltid samma fråga - om överlevnadschanserna för honom som statsminister och för hans regering. Det har ju bara gått sådär hittills, det har alla som följt mediernas rapportering kunnat konstatera. Småskandaler, fadäser och lite tokigheter. Och sedan ska vi då försöka kryssa oss fram på den svenska politikens osäkra hav. Hittills har jag dock inte fått tillräcklig säkra besked från andevärlden för att kunna svara Stefan om han har någon framtid som regeringschef.

Senaste större jobbet jag gjorde med kristallkulan gällde rekryteringen av en statssekreterare till ett av departementen. Visserligen framkom i efterhand att han dömts för ett blodigt massmord och lite annat, och just fått lämna fängelset. Strunt samma. Han har sonat sina brott nu. Och han är mycket duktig efter vad andarna har berättat för mig.

Andarna har också i efterhand framfört synpunkter på Stefans ministerval. De har sagt att det inte måste vara millimeterrättvisa. Att ministerlistan inte måste innehålla minst två från övre Norrland, minst en vänsterhänt, minst en rödhårig, minst 40 procent med glasögon, minst en hjulbent osv. De uppenbarligen sportinriktade andarna har sagt mig att en ministerlista ska skapas som förbundskaptenen i fotboll sätter ihop det svenska landslaget. Bara kompetensen ska räknas. De som är bäst ska med - punkt och slut. Om de har rätt politiska åsikter förstås. Fast jag tror inte att det där allra sista gäller fotboll.

Själv föddes jag skrikande en dag i april. Jag hade verkligen skäl till jättebölandet eftersom det var otäckt värre i stora delar av världen just då i april 1945, under den våldsamma krigsfinalen på den europeiska kontinenten. Jag skrek ikapp med världen så att det dånade i universums mest avlägsna hörn, däruppe från BB i Östersund i Jämtland. Numera är jag lite mer lågmäld.

Jag har inte bara förmågan att skåda in i framtiden utan jag kan även se bakåt. Jag har tidigare berättat i medierna om hur jag upplevt att jag på 1300-talet blivit ihjälslagen som 19-åring, att jag på 1800-talet i Finland varit fattig torparhustru och att jag varit i Raoul Wallenbergs omedelbara närhet, diplomaten som försvann för alltid efter humanitära insatser under andra världskriget.

Apropå dåtid, så har det bara funnits en framtidsminister i Sverige tidigare. Det var Ingvar Carlsson på 1980-talet. Men 28 februari 1986 stod det hur klart som helst att hans arbete vid kristallkulan varit ett totalt misslyckande. Ingvar Carlssons första åtgärd som nybliven statsminister var därför att skrota den ministerposten. Men nu är det nya tag som gäller - med mig vid den magiska kulan (och lite andra hjälpmedel). Utan skryt kan jag säga att jag är oerhört skicklig!

1980-talets framtidsminister Ingvar Carlsson under tjänsteutövning.

Jag känner att jag ändå måste skriva lite om vad jag fått fram om chefen Stefans framtid som statsminister. Syner och viskningar och rop från den andra verkligheten ger faktiskt en bild av Stefan som en person som är obekväm i alla situationer som han aldrig har varit i tidigare och han har svårt för att improvisera. Men det kommer jag aldrig berätta för Stefan.

I kristallkulan har jag sett två stycken röda blåbär. För mitt inre har jag samtidigt sett Stefans ansikte och François Hollandes ansikte - "Frankrikes skämt till vänsterpresident", som andarna formulerat det. Och röster från ingenstans har fortsatt: "François Hollande är en tänkare, men beslutsimpotent. Stefan Löfven är ingen tänkare, men beslutsam. Så olika - men ändå lika som bär. I grunden så att säga tafatta båda två." Det där får också stå för andarna och det kommer jag inte heller tala om för Stefan. Två röda blåbär som inte värda ett ruttet lingon - va?

Rösterna från ingenstans har i alla fall rekommenderat Youtubesnutten nedanför. Frankrikes president på officiellt besök hos proffset Angela Merkel i Berlin (dubbelklicka för helskärmsläge!). Stabila Angela vet minsann var skåpet ska stå. Hon vet också var François Hollande ska stå - och gå. Hon kan säkert fungera ledarhund även för en politisk amatör norrifrån, som andarna uttryckt saken.

Nej, nu måste jag sluta skriva. Magda på Finansen tjatar om att få de rätta lottonumren till veckans kommande dragningar. Samma visa hela tiden. Pust ... Den där finansblondinen är skitjobbig. Men hon säger att hon regelbundet måste ha pengar från spel & dobbel för att kunna finansiera vidlyftiga vallöften. I alla fall några måste ändå hållas, säger hon.

mvh
Kristina Persson
framtidsminister (S)

Inget Systäm!

            Förutom en del vatten är Hammarby Sjöstad en torrlagd zon i Stockholm - och
            kommer så förbli. Kolla in rubriken hämtad från lokalbladets chockartikel!

"Det är synd om människorna". Om August Strindberg hade skrivit de orden 110 år senare hade han givetvis lagt till  "... särskilt i Hammarby Sjöstad". Facebookgruppen för ett Systäm här i Sjöstan (ovanför) har kämpat och kämpat och kämpat - men förgäves - för att komma tillrätta med de skandalöst omänskliga förhållandena för oss runt 15.000 i den nya stadsdelen. Vet världen om detta? FN?

Idé: Ett Systämskifte - att flytta ett av Systämen i grannskapet till Sjöstan. Visserligen är en av Sjöstans kanske viktigaste Systämkämpar en gammal S-profil, och Socialdämokraterna har ju alltid varit rätt ilskna motståndare till Systämskiften. Men i dätta fall vill alldeles säkert Allan Larsson se ett undantag. Absolut! Tungt Allan-utspel i det allra lokalaste av lokalbladen (Sjöstadsbladet) nedanför! Och den statsvätare som inte minns att Allan har varit mäktig finansministär är fullständigt inkontinänt.
  

Allans chäf i regäringen var västgöten Ingvar Carlsson - mannen som på något sätt gjorde att Systämet värkligen slog igenom nationällt. Och i ett blogginlägg som dätta går det ju bara inte att utelämna statsministär Ingvars diskussioner med än ung Carl Bildt om just Systämet.

Ingvar kan inte sova på tåget och det blir förstås till att läsa i än sagobok.

                   Snart kommer inspektörn från Kalifornien på besök här på bloggen.
                   Måste skriva några instruerande rader på ängelska. Viktiga saker, dätta!  
               

Ä mässage to Googlebot in English:

Hi thäre, my väry good fränd! Thä täxt thät you are reading is about a big humän trägedy in Hammarby Sjöstad in Stockholm, Sweden: No Systäm! You must of course put this täxt high in thä search ränking!