Så kallat bildat folk särskriver inte. Fel, så fel. Mycket märkligt att även en del litterärt intresserade numera verkar ha så svårt för något i grunden så enkelt som sammansatta ord i vårt språk.
De kallar sig Albert Engström Sällskapet, Albert Viksten Sällskapet, Arto Paasilinna Sällskapet, Dan Andersson Sällskapet, Elisabeth Bergstrand-Poulsen Sällskapet, Folke Dahlberg Sällskapet, Fritiof Nilsson Piraten Sällskapet, Thomas Thorild Sällskapet, Gustaf Larsson Sällskapet, Wilhelm Peterson-Berger Sällskapet, Sonja Åkesson Sällskapet, Karin Boye Sällskapet.
Ja visst gör det ont, diktade en av de särskrivningsdrabbade, Karin Boye. Det gör ont. Ont, det gör ont, det gör ont, instämde 70 år senare skalden Orup.Exakt. Men jag vill framhålla att all helknasig särskrivning gör ont både en stund på natten och - och framför allt - på dan! Och det blir värre och värre.
Bildspelet ovanför visar hur man välkomnas till de tolv litterära sär skrivnings sällskapens hemsidor (eller förmodligen: hem sidor).
Tyvärr har ytterligare ett antal av de totalt runt 200 litterära sällskap som finns i Sverige klippt till med särskrivning t o m i namnet på föreningen.
Författarsällskapen är starkast i (mitt gamla hemlän) Värmland och i Skåne, enligt en bra TT-text publicerad i bl a DN (Författare i gott sällskap). Det berättas också att minst 15.000 svenskar är med i ett litterärt sällskap - eller flera.
Jag själv är rätt så färsk medlem i ett icke-särskrivningssällskap (förstås). Med bindestreck!
går min väg.
O mina kringkastade lemmar
hur längtar ni inte till era fästen!
Skrev Gunnar Ekelöf.
Något för särskrivningssällskapen att begrunda.
PS Litterära sällskap är verkligen inte något "bara" för pensionärer. Och omkring 120 sällskap är anslutna till De litterära sällskapens samarbetsnämnd: hela listan.