6 april 2011

Svensklärarna gör succé med Fritt Fall


Svenska är det ämne där resultatet av lärarnas insatser kan beskådas allra tydligast av oss alla. Och nog har vi väl märkt att Gröna Lunds Fritt Fall i flera år haft hård konkurrens av svensklärarnas motsvarighet. Det som är positivt är att vi tycks bli allt fler som reagerar mot det fria fallet - även unga, vilket är extra kul.

Visst finns det utmärkta svensklärare - också. Men de är på tok för få. Det märker vi överallt: på nätet, i offentliga miljöer (för att uttrycka mig lite byråkratiskt) - och t o m inom journalistkåren, där man rimligen borde vara proffs på svenska språket.

Det är massor som svensklärarna inte klarat av att lära ut. Alldeles för många verkar ha dåliga eller usla kunskaper i svenska när de lämnar skolan för gott. Jag tror att vi har haft skral svenskundervisning i många år nu. Vi ser resultatet - men de ansvariga svensklärarna tycks inte göra det. 

För att bara ta ett av tusentals exempel: stor eller liten begynnelsebokstav. Vilket man väljer verkar bland många ske totalt slumpartat. Exempelvis tycks åtskilliga här i landet numera inte ha en aning om att på svenska skrivs veckodagar och månader med liten begynnelsebokstav. 

Vart är vi på väg? Säkert har Kristian Luuk i På spåret gjort mer för att lära ut skillnaden mellan "var?" och "vart?" än vad landets hela lärarkår i svenska lyckats med under 20-25 år.

Train Pictures, Images and Photos

Vart är vi på väg? Svaret "rakt ut i mörkret" kan, som du ser ovanför, mycket väl ge tio poäng - med svensklärarna som lok, dragandes med sig årskull efter årskull. En överdrift? Visst - riktigt så nattsvart kan det väl ändå inte vara ... Men nog har vi sett ett fritt fall för det svenska språket.

Alla dessa särskrivningar är bara ett av resultaten av det fria fallet, men sannolikt ett av de allra största problemen. Jag har skrivit om särskrivningarna tidigare: Nya tag mot särskrivningarna! (2011-03-07) & Lärarna mot väggen om särskrivningarna (2011-03-22).

Lärarnas Riksförbund och Svensklärarföreningen svarade tämligen omgående på mina mailade frågor om det enorma särskrivningsproblemet (se blogginlägget 2011-03-22). Efter 23 dagars väntan kom i fredags svaren från det största lärarfacket, Lärarförbundet.

Hej Bengt Ber om ursäkt för att svaret på ditt blogginlägg har dröjt. Men här kommer i alla fall svar från Lärarförbundets ämnesråd svenska.

Fråga. Ser Lärarförbundet särskrivningsproblemet som viktigt, mycket viktigt eller
oviktigt?
Ämnet svenska rymmer många olika perspektiv och särskrivningar är ett viktigt perspektiv. Samtidigt är inte skolan en isolerad ö utan samhället påverkar det som sker i skolan. Influenser som eleverna får från andra verksamheter också påverkar eleverna i deras lärande. Det talas om problemet.
Själv föredrar jag en armlös bandit.
Min kommentar: Skolan skall vara den självklara basen för lärandet. Genomgående i svaren från lärarhåll är att man skyller på påverkan från "andra håll". Den uppgivna attityden p g a en sorts konkurrerande "motskola" anser i alla fall jag är helt oacceptabel. I alla yrken finns svårigheter av olika slag. Men de allra flesta av oss klarar av dessa svårigheter. Det är ett rimligt krav att också landets svensklärare gör det. Behövs fler undervisningtimmar i svenska? Slåss då för det! Är det för låg kvalitet på dagens svensklärare? Se då till att det åtgärdas! Är det brister i den pedagogiska metodiken? Se då till att att göra den bätttre!

Fråga. Anser Lärarförbundet att svensklärarna här i landet har gjort tillräckligt och gör tillräckligt kring särskrivningsproblematiken?
Sveriges lärarkår arbetar för att lära eleverna så mycket som det bara är möjligt i alla ämnen. Det är ett yrke där det är svårt att säga när man har gjort tillräckligt. Men vi är övertygade om att lärarna gör så mycket de kan utifrån de förutsättningar som ges.
Min kommentar: För att kunna laga något som är trasigt är det en fördel att veta varför detta något inte fungerar. "Jag har hört flera olika förklaringar till problemet särskrivning", skriver exempelvis Svensklärarföreningen i ett tidigare inlägg här på bloggen. Om skolan verkligen varit intresserad och haft engagemang kring problemet så skulle man för länge sedan ha gått till botten med orsakerna till all särskrivning.

Kidnappad afrikansk kvinna + stulen cykel?

Fråga. Från blogginlägget: "Fredrik Lindström tycker att man måste vara hård mot fenomenet
särskrivning, inte minst i skolorna. - Det är ett allvarligt språkligt fel. Det finns ingenting kreativt i att skriva isär ord. Jag brukar vanligtvis vara väldigt liberal till språklig utveckling, men det här är en grundsten man måste ha med sig." Håller Lärarförbundet med Fredrik Lindström eller håller Lärarförbundet inte med Fredrik Lindström?
Särskrivningar kan skapa missförstånd vilket kan leda till felaktigheter och då kan det skapas problem. Vissa situationer är allvarligare än andra.
Min kommentar: I flera av svaren från lärarhåll anar man en attityd att språkliga fel egentligen inte spelar någon roll, bara "det inte skapar missförstånd eller blir svårförståeligt". "Fel" tycks numera i princip vara lika "rätt" som "rätt" - bara "det inte skapar missförstånd eller blir svårförståeligt". Den tekniska utvecklingen har onekligen gått framåt. Men frågan är om inte utvecklingen på andra håll har gått bakåt, exempelvis inom svenskan. Snart räcker det väl med allehanda läten à la stenåldern - bara "det inte skapar missförstånd eller blir svårförståeligt".

Fråga. Exempel från blogginlägget: "Kan det vara så mycket som hälften av de yngre som felaktigt skriver 18 åring, 22 årig, 17 åring, 19 årig? Bindestreck saknas. Kanske hälften av landets unga/halvunga (här menar jag ungefär i åldern 13-30 år) kan inte i skrift beskriva sin ålder på ett korrekt sätt!". Är det verkligen som det ska vara när så otroligt många inte ens kan beskriva sin egen ålder på ett korrekt sätt i skrift? Kan det inte betecknas som skrämmande?
Självklart ska vi arbeta för att alla elever lär sig det svenska språket på allra bästa sätt men skrämmande är nog lite väl starkt ord.
Min kommentar: Visst - i länderna Niger, Burkina Faso och Mali är det säkert betydligt fler som inte i skrift kan beskriva sin ålder på ett korrekt sätt. Nämnda afrikanska länder toppar för övrigt listan över stater med mest utbredd analfabetism här i världen, enligt statistik från 2003.

Fråga. Svensklärarna är nyckeln, som jag ser det. Att det ser ut som det gör idag, beror det på: 1. Att momentet inte tagits upp tillräckligt mycket i undervisningen i svenska? 2. Att många svensklärare är dåliga pedagoger? 3. Att många svensklärare inte själva vet hur det ska vara kring sammansatta ord. (Om alla lärarna har kunskapen: varför lär man då inte ut det?).
Dagens elever lär sig inte bara i skolan utan mycket lärande sker också i andra sammanhang t.ex. via onlinespel, filmer och sociala nätforum. De påverkas av detta också i sitt skrivande. Det är svårt att svara exakt på hur mycket varje lärare tar upp problemet i sin undervisning men sannolikt görs det när det dyker upp. Lärarna vet hur språkets regler ser ut och lär ut när de får tillfälle i undervisningen. Annars hade problemet sannolikt också varit mycket större än vad det är idag.

Men hur hittar man till Fru Toalett?
Min kommentar: Från lärarhåll har man talat om "det destruktiva inflytandet från engelsk stavning" som en av huvudorsakerna till de hastigt uppdykande särskrivningarna i svenskan. Ett påpekande: Det är inte först för 10-15 år sedan som anglosaxisk kultur blev känd för oss svenskar. Jag vägrar tro att svenskarna har blivit dummare under de allra senaste åren.  

Fråga. Finns det särskrivare också bland lärarna? Är det i så fall många lärare som själva särskriver?
Sannolikt finns det särskrivare också bland lärare precis som i andra yrkesgrupper.
Med vänlig hälsning Malin Tufvesson Biträdande förbundssekreterare Lärarförbundet

Vad kan göras för att minska särskrivningarna? Lärarförbundet besvarade inte den frågan. Själv tycker jag att vägen ut ur problemet - (möjlig) lösning - är betydligt intressantare än ältande av problemet. Svensklärarföreningens svar: Mitt svar på din fråga är att oförtröttligt arbeta med att rätta alla som skriver fel samt visa hur tokigt det kan bli när man skriver isär istället för ihop.

Att bara köra på som tidigare är verkligen inget vinnande koncept. Det framgår väl fruktansvärt tydligt av verkligheten. Naturligtvis måste det göras något radikalt. Det är ju liksom hög tid att ansvariga tar tag i det växande särskrivningseländet.

Svenska ser jag som det självklart allra viktigaste skolämnet i Sverige. Det är framför allt undervisningen i det ämnet som måste förbättras - oerhört kraftfullt. Och vi är väl ändå rätt många som verkligen inte vill ha en tivolipräglad undervisning i svenska.

10 kommentarer:

  1. Hej Bengt!
    Vilket bra inlägg du har skrivit! På dom bara. Intressant ämne. Tycker oxå det är svårt med särskrivning. Det ordet kunde jag inte för en månad sen. Men däremot begrep jag inte varför ungdomar skriver som de gör.
    Tack för en klar bild av problemet, som du förklarar så bra.
    Kram/Monica.

    SvaraRadera
  2. Hej Monica!
    Var igår inne på Prinsessanadias blogg.

    Efter det här inlägget ...

    http://www.prinsessanadia.se/2011/03/utropstecken-mellanslag.html

    ... läste jag den här kommentaren:

    airaM sa...
    Vissa skriver så här,utan mellanslag mellan punkt och kommatecken.Även vissa lärare skriver så på facebook. Pinsamt.
    Men det blir ju så med de allt slappare reglerna i skolan. "Är det viktigt att stava rätt?" frågar eleverna inför proven, varpå lärarna svarar "Nää, bara man förstår vad ni menar.". TJENA.

    Det är verkligen inte första gången som man får läsa/höra sådant här ...

    SvaraRadera
  3. Rättstavning ska börjas redan i grundskolan. Man ska lägga grunden väl för att det ska hålla livet ur. För senare blir det svårt att rätta till felet.

    SvaraRadera
  4. Ang. ditt svar här på sidan: Är det verkligen sant?!?! Hur ska det gå i framtiden? Jag tänker på t ex författare. Då kan man ju inte läsa en ny bok som är skriven av en person som särskriver. Då får man säkert ont i skallen... Och jag fattar nästan inte innehållet i bloggarna, vars skrivare särskriver... :(

    SvaraRadera
  5. Hej Antonia!
    I Frankrike har man faktiskt årliga nationella mästerskap i rättstavning. Jag har skrivit om det tidigare här på bloggen.

    Något för Sverige att ta efter? Ny sportgren?

    Men stavningen i franskan kan vara väldigt knepig - även för fransmännen - eftersom massor av ord i det språket innehåller åtskilliga stumma bokstäver.

    Betydligt lättare i svenskan. Faktiskt!

    SvaraRadera
  6. Hej Monica! Jag tror att kommunaliseringen av skolan - från staten till kommunerna - starkt har bidragit till skolans allmänna nedgång (eller ras) i kvaliteten.

    Kanske många inte minns vem som handplockades till regeringen för att som biträdande utbildningsminiser ("skolminister") utföra denna idiotiska kommunalisering.

    Jo: Göran Persson! Det var så han inledde sin toppkarriär.

    Och vilken valde han som sin närmaste medarbetare (statssekreterare) för denna uppgift?

    Jo: Kvinnan som i många år häckade på Systemet. Som vd. Anitra Steen. Som han sedermera gifte sig med.

    Själv har jag aldrig imponerats särskilt mycket av hennes kapacitet. Och GP var aldrig intresserad av själva skolan - utan bara av de politiska teknikaliteterna kring skolan.

    Jag läser just nu om en bok om charmtrollet Göran P. och om hur kommunaliseringen av skolan gick till.

    Annars ... Det finns två parallella verkligheter. Den verklighet som lärare och lärarfack beskriver bland annat här på bloggen. Och den verkliga verkligheten i skolan. Och den sistnämnda har faktiskt en hel del lite skrämmande inslag ...

    SvaraRadera
  7. Vilket bra inlägg!

    Det är verkligen för sorgligt
    att man inte tagit tag i problemet och gjort något åt situationen för länge sedan.
    Språket är ju så viktigt och fundamentalt i ett samhälle, skolan är väl ändå till för att rusta barnen inför framtiden med ett väl fungerande språk...
    Istället verkar man tycka från lärarförbundens sida att man gör så gott man kan och det får lov att räcka. Förstår inte hur man kan nöja sig med det. För det är faktiskt inte tillräckligt, inte på långa vägar.

    SvaraRadera
  8. Som sagt fortsätt kampen om det ihopskrivna ordet!

    Sv: Jag gillar verkligen ditt sätt att se på saker, när man skriver om dödsstraff så är de många som bara upprepar det jag skriver och berättar deras egen inställning till det medans du ger en annan infallsvinkel på det hela.
    Men jag håller med dig att det är konstigt - man är emot att döda andra människor men i krig går de bra?!? Och sen att kriga för att få fred? Den är också rätt intressant!

    SvaraRadera
  9. Hej Jo! Ja, det är bara att kämpa på ...

    SvaraRadera
  10. Hej Nurseblog! Ja, svenskundervisningen präglas väldigt mycket av "dä kvätter", som det uttrycks på värmländska.

    SvaraRadera

>

<$BlogItemCommentCount$> comments