12 december 2010

Knut, Koranen och sprängdåden

Terrordåd har inget som helst stöd i Koranen, islams heliga skrift.
Islam är emot allt sådant.

Efter sprängdåden i centrala Stockholm igår bläddrar jag lite i släktingen Mohammed Knut Bernströms prisade översättning av Koranen till svenska.

Det nyss nämnda kring terrordåd och liknande tas upp i Koranens sura (=kapitel) 2:190-193, med Knuts kommentarer. Samma sak framförs av ordföranden i Svenska islamiska samfundet (AB).


Men var det som skedde i Stockholm verkligen ett terrordåd? Ett organiserat sådant?
Nog vet vi i skrivande stund alldeles för lite. Vilket även polisen tycks göra. 

Statsminister Fredrik Reinfeldts linje vid presskonferensen idag tycker jag verkar väldigt vettig: ” ... kan vara farligt att spekulera för mycket i det vi inte vet ... viktigt att inte dra förhastade slutsatser."

Knäppskallar och galningar har funnits inom alla religioner, även inom islam.
Människor som totalt har vantolkat det religiösa budskapet, och gjort fruktansvärda saker.

28-åringen kan mycket väl bara ha varit en förvirrad, isolerad galning – i detta sammanhang utan någon koppling till någon grupp.
Och att dådet till slut kommer att rubriceras allmänfarlig ödeläggelse, och inte terroristbrott.

Det är lite överraskande att medierna fått kritik, från bland andra olika bloggare, för att ha varit på tok för försiktiga i nyhetsrapporteringen – i alla fall till en början.
Annars brukar ju medierna få kritik för att ta i för mycket.
Medierna har ju också ett ansvar att inte skapa panik – i synnerhet som lördagsdådet kanske var en ensam galnings verk.

I det mail som 28-åringen av allt att döma skickade till bland annat TT strax före dådet talas det om de svenska soldaterna i Afghanistan. Nu är det ju åtskilliga länder som har militär i landet.
I mailet tas också upp Skåne-konstnären Lars Vilks teckningar där han porträtterar profeten Muhammed som rondellhund.

Jag förstår många muslimers upprördhet.

Konstnärlig frihet ska vi förstås ha. Men oerhört barnsligt och omdömeslöst av denne Vilks att göra sådana här teckningar. Avsikten tycks bara ha varit att provocera - på ett väldigt infantilt sätt. Urkorkat.

Men det gäller inte bara att läsa Koranen – utan också att förstå det skrivna. Något som alla muslimer inte gör. Liksom en del kristna vantolkar Bibeln. 

För det svenska samhället i stort handlar det nu om att det inte blir en tilltagande islamofobi - rädsla och fientlighet mot muslimer och islam.


Inte minst därför att det som skedde i Stockholm sannolikt var en isolerad händelse, och inte en del i ett större sammanhang.

Det kan därför vara läge för lite besinning ...

I medierna: EXPRSvD, DNGP, SVT, VG, TV2 (N).

PS. Bra skrivet, tycker jag: SvD.

20 kommentarer:

  1. Jag är inte det minsta förvånad över händelsen är mest förvånad över att detta inte har hänt tidigare.

    Att media får skuld över att de inte rapporterade flitigt är jag inte heller förvånad. Både media och polisen likaväl politiker får på pälsen oavsett hur de agerar. De har det aldrig lätt. Tror att det ligger i massornas natur.

    Den platsen bilden detonerade går jag förbi varje gång jag ska till stan. Lite ruggigt känns det även om jag tror stenhårt på att man har ett öde, och det kan man inte undvika.
    Har fortfarande inte köpt Koranen. Varje gång är jag inne i en bokhandel slår jag upp boken på måfå. Och blir lika uttråkad varje gång.

    SvaraRadera
  2. Hej Antonia! Tillvägagångsättet nu är nytt för Sverige. Men minns galningen som under en vansinnesfärd körde ihjäl människor i Gamla stan. Minns galningen som slog ihjäl folk på Åkeshovs t-station. M fl fall. Alla fall skiljer sig åt. Både vad gäller tillvägagångssätt och vad som utlöst dådet. Men galningar är de allesammans. Men om någon galning inte är förbannad på Sverige av religiösa skäl, så kan vederbörande vara förbannad på allt och alla av andra skäl: exvis efter att ha förlorat jobbet. Det finns ju exempel på sådana massakrer från USA. Koranen kan man ju ta som stor litteratur, om inte annat. Och man behöver ju inte - och sannolikt inte heller orkar - läsa den från pärm till pärm. Men det kan nog vara värdefullt för oss icke-muslimer att lära känna Koranen, åtminstone något.

    SvaraRadera
  3. Da jeg var barn sprand det en bombe eller to i København. Jeg var såpass gammel at jeg kunne lese. Husker overskriften god. Nå er terroren kommet til norden, stod det. Etter det har det vel ikke vært så mye terror i Norden.

    Leste at brorparten av all terror i europa ikke utføres av av islamister. Husker ikke helt tallene, men bet meg merke i det.

    Når det gjelder tegninger eller kunst så er jeg enig med deg. Er det noe som er nødvendig å gjøre når man vet det provoserer så mange.

    SvaraRadera
  4. Är muslimer lättprovocerade?
    Min rädsla för islam bottnar i min syn på muslimer som väldigt lättprovocerade.
    "Konstnärlig frihet ska vi förstås ha. Men..."
    Men varför behöver islam försvaras? Varför så starka känslor?
    Kan inte muslimer leva sida vid sida med folk som har provocerande åsikter?

    SvaraRadera
  5. Nei, de kan tydeligvis ikke det. Snakker du dritt om profeten, skal du og dine barn brenne 1000 ganger i Helvete. I alle fall er det det inntrykket man sitter igjen med.

    SvaraRadera
  6. Hej Anonym 1! Svenska Dagbladet 2006-02-06:

    "Jyllands-Posten tackade för tre år sedan nej till karikatyrer av Jesus, rapporterar norska Dagbladet.

    Uppgiften kommer från tecknaren Christoffer Zieler. Han säger till Dagbladet att han i april 2003 sände flera satiriska teckningar med temat Jesu uppståndelse till Jyllands-Posten.

    Men tidningen tackade nej med motiveringen att teckningarna kunde uppröra läsarna.

    "Jag tror faktiskt inte att Jyllands-Postens läsare kommer att skratta åt teckningarna. Faktiskt tror jag att de skulle utlösa ett ramaskri. Därför vill jag inte använda dem" skrev söndagsredaktören Jens Kaiser till Zieler.

    Tecknaren själv säger att han är överraskad över att någon kunde stötas av teckningarna, som han själv tyckte var ganska oskyldiga.

    Han tvivlar på att Jyllands-Posten, som av en del anklagas för att ha en skeptisk attityd till invandrare, hade särskilt nobla avsikter med publiceringen av Muhammed-teckningarna.

    Zieler tycker att Jesusepisoden visar att Jyllands-Posten värderar sina kristna läsares känslor högre än danska muslimers.

    Påståendet avvisas av Jyllands-Postens kulturredaktör Flemming Rose. Han säger att tidningen har publicerat satirteckningar av andra religiösa figurer än Muhammed.

    Zieler anser att man kan behandla alla ämnen med humor. Ändå är han kritisk mot imamernas upprörda reaktion.

    - En sak är Jyllands-Postens kanske tvivelaktiga motiv. Något helt annat är de häftiga och i några fall våldsamma reaktioner som teckningarna har orsakat.

    - Man kan kritisera Jyllands-Postens redaktörer, men att hota dem och deras anställda är groteskt."

    Mitt inlägg hade inriktningen "gjuta olja på vågorna"-inlägg. Det här med det uttjatade ämnet Vilks och hans teckningar var för mig blott ett påpekande vid sidan om.

    Se dig själv i andra, formulerade sig poeten Gunnar Ekelöf (inlägg på annan plats på bloggen).

    Personligen ogillar jag både karikatyrer på Jesus och på Muhammed. Inte minst för att det är så barnsligt, så infantilt - och med avsikten bara att provocera, att på något sätt såra människor.

    Jag anser att konst ska bygga upp -inte riva ner.

    Personligen ogillar jag flera ting här i världen. Jag ogillar exempelvis de allra flesta bilisters slarv med blinkers - nuförtiden. Detta slarv ser jag emellertid inte som en hädelse mot infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd. Och att jag för den sakens skull börjar spränga bilar för hennes äras skull. Det är möjligen detta som skiljer en tämligen frisk hjärna från en mindre frisk.

    Om Malmö-skytten varit muslim är det inte givet att just den sjuka hjärnan hade inriktat sig på att skjuta ner invandrare, utan fokus hade varit åt annat håll ...

    Att se saker och ting från lite andra vinklar (ibland lite lekfullt) kan faktiskt emellanåt ge lite nya insikter. Man kan ju i alla fall försöka.

    Örat prövar orden, som tungan prövar matens smak. Som det står i Bibeln.

    Man kan eventuellt ibland också använda ögat ...

    SvaraRadera
  7. Hej Anonym 2! Se mitt svar till Anonym 1!

    SvaraRadera
  8. Hej Hakkespett! Jag tror att jag i höstas såg ett tv-program om det som hände i Köpenhamn. Just det bombdådet hade kopplingar till västtyska terroristerna i Baader-Meinhof-ligan. Men det var tvättäkta danskar som hade bomber, bankrån och kidnappning på sin repertoar. Kanske talar vi om samma sak, kanske inte. Tänkvärda och vettiga påpekanden du har, för övrigt.

    SvaraRadera
  9. Som vanligt kloka ord om islam och Koranens andemening (med referens till din släkting), och jag skall beröra det lite längre fram i denna kommentar.

    Jag är nog yrkesskadad, men för mig blev sprängningarna i Stockholms city den 11 december omedelbart årets viktigaste händelse. Jag är till viss del bekant med utvecklingen fram till det nu inträffade dådet, och det enda som överraskar mig är att inte fler dog (även om det inte är första gången attentatsmän "klantar" sig under pågående uppdrag) på den olyckliag premiärdagen då den internationella terrorismen gjorde entré i vårt fridfulla kungarike.

    Först om medierna: Då jag visste vad som skett, och i stort sett även kände till syftet med attentatet, anser jag att det var fel av medierna (som besatt samma eller ännu mer initierade kunskaper) att kategorisera händelsen som ett enskilt självmord, vilket var det förhärskande temat i nyhetsrapporteringen under lördagen. Fakta om dådet var kända (och spridda) redan någon timma efter händelsen.

    Självfallet skall inte medierna ägna sig åt att spekulera och sprida panik i vanlig sensationsskapande anda, som sådana som jag annars anklagar dem för att göra. Men genom att "ta i för lite" gör man ett hänsynstagande som bara blir missriktat.

    Min omedelbara reaktion på den återhållsamma rapporteringen var direkt att medierna riskerar dra på sig anklagelser om att "mörka nyhet p.g.a. invandrad gärningsman", eller hur kritikerna skulle formulera detta. Du vet säkert hur de tänker, så jag behöver inte ge exempel.

    För min egen del var jag förvånad över att begreppet terroristdåd var frånvarande i rapporteringen, trots att det var uppenbart vad som skett. Eftersom jag kritiserar bör jag också uttrycka hur jag tycker att medierna borde ha agerat (för man skall ju inte bara gnälla, utan också försöka vara lite konstruktiv, he, he).

    Låt oss drömma: Jag som redaktör skulle omedelbart ha utgått ifrån frågan "Varför?". Och på ett ganska rakt sätt skulle jag beskriva vad det är för krafter inom den militanta islamismen som vill hota det fria och öppna samhället. I rapporteringen skulle jag också presentera motvikten till denna radikala politiska brottslighet. Och här kommer det viktiga: vi skall inte genom tystnad överlåta åt Sverigedemokraterna och dess likar att ta den rollen (se bara t.ex. deras presschef som utbrast i "Äntligen!" på sin Twitter).

    Jag tycker att ditt blogginlägg, med värdighet, representerar vad en "motvikt" mot den militanta islamismen består i. Jag har inte hunnit läsa dagens tidningar (prioriterar annat, som t.ex. att besöka din blogg, Bengt!), men jag vill jättegärna se den metod jag har gett uttryck för här ovan.

    Jag är nog som sagt yrkesskadad i och med att jag studerat den här typen av brottslighet under så lång tid, men i mina ögon var detta en händelse som utgör ett samhällshot med långt större nyhetsvärde än prinsessbröllopet (utan att i övrigt göra en jämförelse av det evenemanget som ett samhällshot, he, he). Det är lätt att förstå allvaret om han lyckats spränga ihjäl 10-20 julhandlande barn och vuxna. Bara för att gärningsmannen misslyckades betyder inte att vi skall nedgradera faran, och förringa det inträffade. Det gör det bara svårare att motivera de goda krafterna att stiga fram.

    SvaraRadera
  10. bra inlägg. det som förvånar mig är att det inte hänt tidigare bara. o de allra flesta islamister verkar hha väldigt svårt att respektera oliktänkande människor..det är iaf min åsikt

    SvaraRadera
  11. Det är väldigt viktigt att vara uppmärksam och nyanserad på det som hänt.Troligen får SD anhängare genom detta samtidgt som det givetvis är beklagligt att samfund som tar avstånd från händelsen nu råkar ut för "dra alla över en kam".
    Jag hoppas att vi snabbt får svar på de frågor som "gemene man "ställer sig- var han ensam?
    Beklämmande var att se korkade människors nyfikenhet där man nästan lyfte på filten med kvarlevorna efter bombmannen. Nästan samma som när föräldrar lyfter sina barn för att se bättre vid en olycka

    SvaraRadera
  12. Man blir äcklad av att hädelsen används till "Var beredd! Skydda ditt liv & din familj! Få gratis offert livförsäkring vid http://budurl.com/insuranceadvisor"; http://www.youtube.com/watch?v=NTgLVIlvykY !!!

    SvaraRadera
  13. Hej Charlotte! Jag tror nog för min del att de många muslimer som har förstått religionens budskap inte har några problem att respektera oliktänkande människor. Men jag respekterar din åsikt. Det hade jag säkert också gjort om jag hade varit muslim ...

    SvaraRadera
  14. Hej Kjell! Ja, i allra värsta fall kan en ensam galnings verk (troligen?)få konsekvenser för många. För andra muslimer. Men en förvirrad hjärna har (förstås) inte förmågan att förutse det. Visst vill vi ha snabba svar - men framför allt så säkra svar som möjligt efter det som hänt. Det är ju sedan ett tag tillbaka fullt ös på medierna i rapporteringen. Och det vore ju bra om rättsmaskineriet jobbar på så snabbt - och säkert - som det kan.

    SvaraRadera
  15. Lustigt att du nämner Tingström, för det var precis den händelsen jag associerade till när jag såg Text-TV:s rubrik att en ensam man sprängt sig inne i city! Jag skall villigt erkänna att jag lät den nyheten passera förbi utan större intresse, anande en händelse av tämligen privat karaktär, t.ex. en frånskild far som nekats rätten att umgås med barn, eller dylikt.

    Sedan kom ett telefonsamtal som angav att det här var någonting helt annat, och vid 20-tiden på lördagskvällen hade jag en ganska heltäckande bild av vad som skett, vem den misstänkte gärningsmannen var plus det inringda hotet och vad han använt för slags bomb. Det var s.k. väl initierad information som även journalisterna hade tillgång till, och det mesta låg fullt tillgänglig via sociala nätverk och olika forum redan från timma ett och två. Det rådde ingen tvekan om att den här händelsen föll inom kategorin terroristbrott, och att vi bara undgått ett tragiskt blodbad med blotta förskräckelsen.

    Jag fick en chock när jag surfade runt på de vanliga nyhetssajterna (ingen nämnd, ingen glömd) och såg att man fortfarande höll fast vid den neddämpade återgivningen av händelsen (som förde tankarna till Tingström). Det var som om kvällsredaktionerna satt där och grubblade på ifall de skulle våga skriva att en utlandsfödd man omkommit i samband med utförandet av sitt försök till självmordsbombning på öppen gata, eller låta bli.

    Ingen av drakarnas redaktioner kan hävda att de inte hade tillräcklig information vid den här tiden. Med andra ord, frågan VAD som hänt var redan klar.

    Nu är det ju upp till tidningarna själva om de vill vara sena med en sensationell nyhet som denna, men jag är övertygad om att alla medborgare i Sverige vill veta ifall deras land utsätts för ett terroristdåd. Till viss del handlar det om vår säkerhet och samhällets beredskap. Medborgarnas vaksamhet har också stor betydelse ifall det fanns fler gärningsmän.

    Genom att tveka att gå ut med fullvärdig information om händelsen på Drottninggatan spelar pressen de främlingsfientliga grupperingarna rakt i händerna, d.v.s. de som hävdar att medierna behandlar medborgarna olika utifrån etnicitet. Och nu var det inte enbart främlingsfientliga människor som framförde den kritiken, utan även vanliga "bekymrade medborgare".

    Du har nog rätt i att den internationella terrorismen besökte Sverige redan när jag var i skolåldern. Det var väl vid den här händelsen som ett antal bevingade ord yttrades: " - Lägg ut, lägg ut, lägg ut!" Och modet lade sannerligen ut åtminstone mina byxor; det var epoken med "bell bottomed"... :-)

    Fast skillnaden mellan den händelsen (som ju verkligen blev blodig) och 11 december är att i det senare fallet är syftet att vem som helst skall bli offer. Terrorismen idag är mera urskiljningslös; den kan drabba tant Agda och hennes barnbarn i shoppingcentrat eller på Centralstationen. Terroristerna slår inte till mot övervakade objekt, utan väljer sina mål där folkets själ finns, d.v.s. vårt öppna rum.

    Avslutningsvis skulle jag vilja flagga för ett beteende som inte är ovanligt vid brott av större dignitet, och det är härmaporna som slår till. Så bara för att en klantig självmordsbombare från Luton enkom lyckades dela sig själv och krossa några skyltfönster skall vi inte andas ut. Rädslan är begriplig, och vi vet tyvärr inte förrän efteråt om den är befogad. Där står vi idag. Och jag gläds åt den manifestation där muslimer uttrycker sin avsky för det inträffade och visar sin medkänsla för att Sverige drabbats av ett vansinnesdåd (som dessvärre är vardagsmat i t.ex. Bagdad).

    SvaraRadera
  16. Hej Peter Harold!
    En oerhört intressant kommentar från dig! Och vissa formuleringar gör en extra nyfiken.

    För att börja i någon ände om hur jag ser på det hela:

    VAD? Det är vad en redaktion i första skedet ska ta reda på och sedan rapportera om.

    VARFÖR? Försök att förklara får komma sedan. Men självfallet så fort som möjligt.

    Apropå allmänna anklagelser från olika håll och att “mörka nyheter med invandrarkoppling”: Medierna ska ju vara konsekvensneutrala. Dvs, om det är sant – och relevant – så ska det rapporteras om det.

    Jag tycker nog fortfarande att vi vet för lite kring detta. Men sannolikt var det nog bara tur att ingen fick sätta livet till – utom 28-åringen själv.

    Hur 28-åringen såg på sig själv har ju framgått av mediarepporteringen, men var det landar juridiskt – kring brottsrubricering och liknande – återstår att se.

    Terroristdåd eller något annat? Ensam galning eller flera inblandade? Frågetecknen kvarstår.

    Kommer att tänka på den s.k. “Bombmannen” Lars Tingström (gotlänning!) som (mot sitt nekande) dömdes för det som av Wikipedia beskrivs:

    Under 1982 och 1983 inträffar en serie spektakulära sprängningar riktade mot myndigheter och myndighetspersoner:

    Sprängningen av åklagare Sigurd Denckers villa i Nacka den 16 juli 1982, då en person omkom.
    Sprängattentatet mot Skatteskrapan i Stockholm den 22 januari 1983, då en person omkom.
    Sprängattentatet mot Kronofogdemyndigheten i Nacka den 8augusti 1983.

    ... fast den internationella terrorismen gjorde redan 1975 entré i vårt fridfulla kungarike.

    Från Wikipedia – för den som inte var med på den tiden ...

    "Aktionen inleddes klockan tolv på dagen torsdagen den 24 april 1975, då Kommando Holger Meins ur RAF (Röda armé-fraktionen) intog Västtysklands ambassad på Skarpögatan på Gärdet i Stockholm. Ockupanterna, Hanna Krabbe, Karl-Heinz Dellwo, Lutz Taufer, Bernhard Rössner, Ulrich Wessel och Siegfried Hausner, tog ambassadpersonalen, däribland ambassadören Dietrich Stoecker, som gisslan, sammanlagt tolv personer.

    Kommando Holger Meins krävde att
    26 fångar ur RAF skulle släppas i Västtyskland, däribland Andreas Baader, Ulrike Meinhof, Gudrun Ensslin och Jan-Carl Raspe. Vidare krävde man fri lejd från ambassaden, tillsammans med den svenske Bonnambassadören Sven Backlund.

    För att understryka allvaret i sina krav sköt Dellwo ihjäl två personer ur gisslan, militärattachén Andreas von Mirbach och Heinz Hillegaart, och man hotade att skjuta en varje timme tills kraven uppfyllts.

    Klockan 23.47 detonerade en trotylladdning inne på ambassaden, och ockupationen fick sitt slut. Man antar att laddningen exploderade av misstag.

    De skadade ockupanterna, förutom Wessel som låg döende i en korridor, försökte fly från platsen men omhändertogs av svensk polis utanför ambassadområdet på svensk mark.

    Ambassaddramat krävde fyra människoliv: militärattachén von Mirbach och handelsattachén Hillegaart som skjutits ihjäl av Dellwo inne på ambassaden samt två ockupanter, Wessel, och en dryg vecka senare, Hausner.

    Den svenska regeringen beslutade med hänvisning till terroristlagstiftningen att de fem kvarvarande skadade ockupanterna skulle utlämnas till Västtyskland snarast möjligt, då man bedömde det som alltför riskfyllt att kvarhålla dem i landet. Som anledning hänvisade man till risken för ytterligare terroristdåd.

    De överlevande ockupanterna dömdes alla i Västtyskland till två gånger livstidsstraff. De benådades så småningom och släpptes 1994-1996."

    Jösses vilken lång kommentar det här blev! Men jag får väl - med viss rätt - skylla på inklippen.

    SvaraRadera
  17. Hej Peter Harold! Oj vad förvirrat det här blev - p g a mig. Din kommentar 19.38 är en kommentar till min kommentar fyra minuter SENARE, 19.42. Beror på att jag kortade min första version något.

    Ja, min gamla hemkommun Nacka, har inte alltid varit ett alltigenom säkert ställe, apropå Tingström ...

    Visst finns det olikheter mellan västtyska ambassaden -75 och 11 december. Bland annat att det förstnämnda inte är en allmän plats - såsom vi vanligtvis definierar det.

    Visst finns det risk för härmapor. Att dåd som detta "smittar av sig". Jag tänker exvis på det antal skolmassakrer som varit - USA och här i Europa (bl.a. Tyskland och Finland). Där första dådet inspirerat andra.

    Ingen ursäkt, men möjligen en förklaring: Den valhänthet i den initiala rapporteringen som kan ha förekommit på sina håll kan möjligen bero på - vad än olika redaktioner själva säger - att redaktioners "stridsberedskap" inte är lika hög alla tider på dygnet, under veckan, under året. Dådet skedde vid 17-tiden en lördag. I allmänhet lågbemannat och kanske överallt inte de allra mest proffsiga arbetsledarna i tjänst. Ingen ursäkt, men möjlig förklaring - i så fall.

    Men om det förekommit valhänthet i medierna borde det väl vara samma sak från myndighetshåll. Det sägs exvis att det inte var extra bevakning vid Rosenbad efter dådet. OM 28-åringen bara varit en av många hade det ju varit minst sagt önskvärt med fullt pådrag från myndighetshåll. Med bl a kraftigt förstärkt bevakning vid vissa strategiskt viktiga platser.

    Om inte annat vill jag gärna tro att media-Sverige vässats en del sedan 1986. Då det ju dröjde 1 timme och 50 minuter innan de svenska medierna i form av SR rapporterade för svenska folket att landets statsminister skjutits ihjäl i centrala Stockholm.

    Då fanns ju inte exvis nättidningar, och SR & SVT var ensamma på plan med den snabba nyhetsrapporteringen. Utländska medier var dock som bekant rejält före i rapporteringen om vad som hänt mitt i Stockholm.

    SvaraRadera
  18. Hej Jerry! Visst blir man äcklad av hur "mörka" händelser ibland används, behandlas och hanteras. Gjord ett inlägg nyligen om flygkatastrofer. På YouTube visas kanske de flesta filmsnuttarna om flygkrascher med många döda till häftig musik à la spelens fantasivärld - när det ju samtidigt är i högsta grad verkliga tragedier med dödsoffer. Såg på ett ställe denna kommentar till ett YouTube-klipp: "Why did you put this music in background? You want us to enjoy and dance to plane crashes?"

    SvaraRadera
  19. Apropå beredskap på redaktionerna tänker jag på Monty Python-sketchen där Graham talar med husmor och säger: " - Jag vet inte, jag väntade mig inte spanska inkvisitionen", varvid Michael Pallin & co dyker upp med ett djävulskt leende och säger: " - Ingen väntar sig den spanska inkvisitionen!!!".

    Och så är det väl med självmordsbombare på lördagskvällar... man väntar sig dem inte. ;-)

    SvaraRadera
  20. Hej Peter Harold! Nej, det oväntade bör nog dyka upp under kontorsstid en vardag. Då är hela samhällsmaskineriet berett.

    SvaraRadera

>

<$BlogItemCommentCount$> comments