(S)-cirkus och namnkarusell i medierna. Mitt i allt detta kommer jag plötsligt att tänka på en dikt av favoritpoeten Gunnar Ekelöf: Att se sig själv i andra
sina villkor
sina villkor
sin brist
sina svagheter
sina svagheter
sitt mänskliga:
Att vara social i hjärtat
Att vara social i hjärtat
ni andra som är sociala i huvudet!
- Och hjärtat är inte en känsla för ögonblicket
- Och hjärtat är inte en känsla för ögonblicket
men det som varar.
Hjärtat är inte en konjunktur.
Gunnar Ekelöf var inte någon vänsterman, inte någon socialdemokrat. Tvärtom blev han mer och mer främmande inför den sociala ingenjörskonsten och Socialdemokraternas Sverige. Dikten har annars av och till använts av just vänsterfolk - med varierande trovärdighet.
Hur är det med Mona Sahlin - kan hon med trovärdighet hänvisa till dikten? Och hur är det med alla de som förs fram som möjliga efterträdare:
Thomas Bodström? Margot Wallström? Thomas Östros? Pär Nuder? Ilija Batljan? Med flera.
Thomas Bodström? Margot Wallström? Thomas Östros? Pär Nuder? Ilija Batljan? Med flera.
Problemen är ju många för (S), inte minst den grundläggande identitetsförvirringen när Sverige i rask takt förvandlats till något helt annat än det en gång var.
Och har det inte blivit alltför mycket av automatiserade pratmaskiner av ledande socialdemokrater - för lite av engagemang och hetta. Och flera har haft uppenbara problem med att leva som man lär.
Mer och mer socialt bara i huvudet - mindre och mindre socialt i hjärtat ...
Även när tiderna förändras gäller det ju att vårda sitt varumärke - även för ett parti.
Kanske skulle ett lämpligt profilkrav för en socialdemokratisk partiledare vara en person som med hetta håller med om vad Gunnar Ekelöf skriver i dikten.
En ros har också taggar.
Och visst fattar politiker ibland tuffa beslut som de av ekonomiska skäl helt enkelt tvingas till.