Närmast rekordvarm sommar.
Men som vanligt sommartid har massvis av båtar bara legat förtöjda här i Hammarby Sjöstad i Stockholm, dag ut och dag in. Oanvända. Och Sjöstaden är verkligen inget undantag.
Trots att båten köpts för dyra pengar och att det dessutom är en hel del löpande kostnader. Till det kommer allt praktiskt jobb med båten både före och efter båtsäsongen.
Kan det vara så att många köper bara för att det är status att ha en båt, att äga en båt?
Om både grannarna och arbetskompisarna har en båt så måste man ju själv ha en. Även om man inte är så värst intresserad av livet till sjöss och våra skärgårdar.
Och att båten därför bara blir liggande oanvänd, förtöjd vid den dyra båtplatsen. Den här bilden är tagen under värmeböljan i juli - och det är inte fråga om någon gästhamn!
Att ha råd - men strunta i. Att inte ha råd - men längta till.
För att samtidigt:
"En studie som Stockholmsmässan genomförde 2006 visar att 2,5 miljoner svenskar, som i dag inte är delaktiga i båtlivet, drömmer om ett liv på sjön. De är mellan 25–45 år, kvinnor är i majoritet, och de ser livet till sjöss som en fantastisk källa till starka, minnesvärda upplevelser. Det handlar om upptäckarglädje, om njutning, om natur och umgänge i marin miljö. Grunden för denna grupp är en uttalad kärlek till livet till sjöss." (Från "Fakta om båtlivet i Sverige"/Sjösäkerhetsrådet m.fl.).
Från familjealbumet är den här gamla bilden hämtad. Vår flitigt (!) använda båt Femett på väg ut från centrala Stockholm - mot skärgården!