18 augusti 2010

Falska vänner - nej tack!

Plötsligt en dag inser man att vänner som man haft har varit falska vänner.
Och inte nog med det: ens falska vänner finns dessutom listade på nätet!
Någon kan kanske tycka att min bekantskapskrets verkar vara lite ... underlig ...
Strunt samma! Titta till höger: kompisen är ju inte alls en lam anka - utan en haltande anka!

Skämt åsido ... Bland språkvetare talas det tydligen om just "falska vänner" (från "false friends"). 
"Falska vänner" med innebörden "förrädiska likheter".
Alltså när två ord i olika språk stavas eller låter lika eller nästan lika - men i själva verket betyder olika saker.

Exempelvis: engelskans "lame" betyder inte "lam" på svenska - utan "haltande". 
Svenskans "lam" är på engelska "paralysed".

Titt som tätt använder svenska journalister ändå uttrycket "lam anka" om exempelvis ledande politiker som långt innan de ska avgå går ut och säger att de kommer att sluta. SvD har istället gått över till det mer korrekta "VINGKLIPPT politiker" - i betydelsen rätt så maktlös och ointressant.

Wikipedia har sammanställt "falska vänner" mellan svenskan och engelskan, klicka HÄR!
Och "falska vänner" mellan svenskan och de övriga nordiska språken, klicka HÄR!

Med stigande ålder inser man mer och mer hur lite man egentligen vet/vetat och hur lite man faktiskt kan/kunnat.
Själv stötte jag på språkvetarnas "falska vänner"/"false friends" först när jag nyligen köpte den här boken.
Svenska och norska är ju mycket lika. Men en del ord är totalt olika - och visst finns det "falska vänner".
Förresten: om du ännu inte har kikat runt på Nordens bästa bloggportal, enligt mig, klicka HÄR! (norska VGB).
Jag lovar: man förstår det mesta även utan ordbok ...

Fotnot: Den haltande ankan har jag hämtat från "Mike´s animations".

7 kommentarer:

  1. Jag lär mig en hel del från dina inlägg. Tack.
    Och bilden till höger om texten om Stockholms natt gillas mycket också.

    SvaraRadera
  2. Det är inte så lätt med språk & uttryck, speciellt inte sådana som direkt hämtas från engelskan t ex "den lama ankan".

    Ett annat djuruttryck som jag har hört feltolkas är björntjänst. Vissa tror att det är något positivt.

    SvaraRadera
  3. "Med stigande ålder inser man mer och mer hur lite man egentligen vet/vetat och hur lite man faktiskt kan/kunnat."

    Fast det otäcka är ju att man trott sig veta så mycket medan man var ung, och säkert gav uttryck för det också.

    Å andra sidan är man ju inte ensam om att vara offer för detta kompetensrelaterade självbedrägeri; se bara på attityden gentemot våra kostvanor: Ena året skall vi helst vara nykterister, undvika smör och kött - nästa år bör man dricka vin för hjärtat och äta fet mat istället för kolhydrater. Ett tag var väl till och med bröd och potatis giftigt, om jag minns rätt.

    Undrar för övrigt vilket djur man får om man parar en lama med en anka...?

    SvaraRadera
  4. Reklamerer du for oss :) Så fint Bengt :)

    Jeg tror det er lettere for oss å forstå dere enn motsatt. Når jeg var barn satt jeg jo å så på Vi på saltkråkan, Emil, Pippi. Jeg snakket jo svensk som bare det jeg :)

    SvaraRadera
  5. Vi regner oss som en rimelig oppegående bruker av det vårt morsmål, men nok en gang har vi lært noe nytt. Eller har vi ikke det? Det norske ordet "atal", på svenska "odräglig"? Hmmm...må sjekke dette."Atal" er et ord vi knapt har hørt før. Akk ja. Man kan lære mye av svenskene! :-)

    SvaraRadera
  6. I den här genren finns nog mycket festligt att hämta. Kan tänka mig att kombinationer av två eller flera "falska vänner" kan bli än dråpligare.

    Vad gäller "lame" så håller min Collins med dig i konkret betydelse (och anger att ordet är besläktat med gammalnorskans "lami"). Norstedts EN-SE anger en något bredare konkret definition, förutom "halt" även "ofärdig" avseende t ex armar. Bildligt anger Collins bl a "not effective or enthusiastic" medan Norstedts tar i hårdare med bl a "förlamad". Fast "lam anka" är förstås under alla omständigheter en felaktig översättning eftersom det bara är uttrycket "lame duck" som är bildligt, inte de enskilda orden för sig.

    Häftiga flygplan till höger. Är det månne Håkan Lans nya patent?

    SvaraRadera
  7. Inlägg som detta är guld att läsa, både roliga och intressanta! Å ena sidan är det viktigt att kunna föra sig sig korrekt med språket samtidigt som det inte får bli linjalsmisk så fort man råkar göra lite fel. Språket är trots allt levande.

    Keep it up! Jag ska med glädje börja följa din blogg mer intensivt :-)

    SvaraRadera

>

<$BlogItemCommentCount$> comments