Bäst i test, skulle man kunna säga. Om man är förbannad, i alla fall.Jag trodde aldrig att gamla hederliga skrivmaskinen skulle prisas så här en bit in på 2000-talet.
Men med posten idag kom senaste numret av Språktidningen. I en artikel skriver Jessika Gedin om hatbrev (hon har nyligen fått ett):
"Hatbrev är nästan alltid skrivna på skrivmaskin. Och det säger sig självt egentligen, att om man ska skriva i affekt så lämpar sig en Halda tusen gånger bättre än en Mac. Det går att hamra på en skrivmaskin. Det går att banka på en skrivmaskin. Det går - kort sagt - att avreagera sig på en skrivmaskin. På en skrivmaskin kan man slå ner bokstäverna så att eftertrycket märks inte bara i formuleringarna utan i själva strukturen - som en ilskans punktskrift, påtagligt, taktilt, möjligt att känna genom huden."
Jag själv är faktiskt en gammal skrivmaskinsälskare. Skrivmaskiner som man kunde hamra & banka på (dock inte nödvändigtvis för att jag var förbannad). Gärna en Halda. Jag var på 80-talet, strax innan datorerna dök upp, ytterst tveksam till ELEKTRISKA skrivmaskiner. Och var den sista på min arbetsplats som fortsatte att hamra & banka på min kära Halda. Några år senare sitter jag här och bloggar. Saknar Halda när jag skriver olika sorters texter? Inte särskilt. Möjligen när jag är förbannad, dock.
Förresten vill jag rekommendera riktigt pigga Språktidningen, nätversionen kommer du till om du klickar HÄR!