Minnet är ibland kort. Men det är ju faktiskt bara tio månader sedan som Håkan Juholt sågs som den store Frälsaren av åtskilliga i partiet. Istället blev det grodor, tavlor och internt krypskytte - och ytterligare ras i opinionsmätningarna.
Längtan efter en Frälsare säger onekligen en hel del om tillståndet hos Socialdemokraterna. Ett parti i nöd. Efter Juholts avgångsbesked lär många ännu en gång ropa högt efter Margot Wallström. Borta från svensk politik i massor av år. Har alltid sagt nej till uppdraget och kommer alltid att säga nej.
Valberedningen med Berit Andnor i spetsen gjorde ett uruselt jobb förra året. Den sympatiske gamängen med politiska kunskapsbrister kunde aldrig bli en bra partiledare. Vilket han troligen själv innerst inne vetat hela tiden.
Men samtidigt måste man imponeras av somligt hos honom. En ypperlig retoriker och debattskicklig som få. Och vilken energi och kämpaglöd. Hur har karln, 50 år i september, orkat månad efter månad med "en mikrofon under hakan" mest hela tiden?
Mediedrev? Häxjakt? Nej! Men jag tycker oerhört illa om att journalister och fotografer när det stormar står och stampar vid politikers och andra makthavares hem och bostäder. Detta måste alltid få vara en skyddad och fredad zon. Nu blev Juholt påhoppad av reportrar redan på morgnarna utanför bostaden i Västertorp. Och tillbaka i Oskarshamn efter två riktigt tuffa dagar - vad väntar utanför huset? Jo, ett gäng reportrar. Då har den upphetsade nyhetsjakten gått för långt. Men andra tycker annorlunda ...
Den här gången lär Socialdemokraterna satsa på ett "säkert kort" som ny partiledare.
Trots att han förra gången det var dags sa nej och dessutom inte har en riksdagsplats så är mitt tips Pär Nuder. Jag hoppas att den begåvade Nuder övertalas denna gång. Folkligheten är det förvisso sig och så med. Men han har den för Socialdemokraterna just nu så viktiga auktoriteten - och en del annat. Andrahandstipset är Thomas Östros. Inga grodmän precis. Knappast frälsartyper heller. Utan två rätt tuffa killar.
Också jag har skådat in i den politiska kristallkulan. Och minsann tar inte dansbandskungen Pär Nuder sitt förnuft till fånga och återvänder till politiken - som partiledare för S. I partiledarrollen omöjlige Juholt avsätts under januari eller februari och ersätts av dansbands-Pälle, som gör det politiska Sverige hett igen. En ny partiledare bör ha åtminstone två år på sig före sitt första val. Därför är det i högsta grad lämpligt för S att redan i början av 2012 sätta igång övertalandet av Pälle, som ju faktiskt en gång i tiden var Sveriges finansminister.
Det är mycket märkligt att karln anses vara en kylig och hyperintellektuell akademiker och teknokrat. Men ett skifte från showande till politik skulle vara till stor fördel för den politiska debatten. Och, enligt min ringa mening, även för Nöjessverige.
Parallellt med dansbandsköret har ju annars Nuder satsat på en solokarriär där han jobbat fram en lite tuffare stil. Kan komma väl till pass när det stormar i politiken och kanske också något mediedrev är igång.
Det är möjligt att Pälle plockar in killarna i bandet i regeringen, om han nu skulle vinna valet 2014. "De är ju så oootroligt kompetenta".
Varför inte ta in en annan kompetent kille i en S-ledd regering? Vi talar om Anders! Alltså han med sin borg. Och som av Financial Times utsågs till Europas bästa finansminister 2011! Det går säkert att övertala moderata Anders. Han sa rätt nyligen, som Sahlin, att det är häftigt att betala skatt. Och så har han ärvt lite grejer som det står "Tillhör Gunnar" på. Alltså Sträng, socialdemokratisk finansminister i drygt två evigheter.
Anders gillar Dag Hammarskjöld och har fängslats av den postumt utgivna boken Vägmärken. Därför gillar jag Anders. Dag Hammarskjöld var för övrigt före tiden som FN-chef andreman på finansdepartementet, statssekreterare. Då, när Välfärdssverige byggdes upp, var det inte särskilt mycket "Nej!" från departementet. Men sedan kom ju Gunnar Sträng med vidhängande hängslen och livrem. Och att säga "Nej!" till tiggande fackministrar blev en finansministers främsta uppgift, möjligen den enda.
Men SvD:s Andreas Cervenka skrev 2011-04-15 om en svår utgiftsfobi hos Anders. Det här är en av de tidningsartiklar från året som av mig får allra högsta betyg. Inte minst p g a formuleringskonsten.
Som saker och ting utvecklats sedan våren och med facit i hand får man möjligen vara lite tacksam för att Sverige har en finansminister som är en riktig snåljåp ...
Andreas Cervenka på Svenska Dagbladet ser jag annars som Sveriges allra bästa journalist just nu. Kunnig, initierad, uppkäftig - och lysande formuleringskonstnär, med emellanåt riktigt snitsig humor. En Andreas Cervenka-text till från året, SvD 2011-11-13: "Därför skenar elitens löner".
2012 kan bli riktigt hett. Inom ekonomin. Inom politiken. Och för Pär Nuderz.
Allt talar för att Socialdemokraterna nästa månad får en partiledare som väljs
"i brist på annat".
Detta inte minst därför att två oerhört kompetenta kandidater, Margot Wallström och Pär Nuder, gång på gång har upprepat att de inte vill bli partiledare för Socialdemokraterna.
Är det inte hög tid att någon/några läxar upp de två? Varför inte valberedningens ordförande Berit Andnor?
Wallström/Nuder har det personligen alldeles förträffligt bra - med välbetalda internationella toppjobb.
De har nått dessa topp-positioner tack vare (karriär i) det socialdemokratiska partiet - som är i kris.
Hur kan Wallström/Nuder ha mage att säga nej?
"Jag har gått vidare", sa Nuder till SvD 2010-11-19, som orsak till sitt nej till (S). Ja, Pär Nuder kan säkert numera flyga med egna vingar. Men vem/vad har tillhandahållit dessa vingar? Jo, det socialdemokratiska partiet: Presentation Pär Nuder hos Albright Stonebridge Group, den USA-baserade internationella konsultfirma där Nuder har fått ett välavlönat jobb som konsult - med titeln senior director. Uppenbarligen anser sig inte Nuder längre behöva (S) för den egna karriären. Jaget betydligt viktigare än laget.
"Det finns inget att vinna för Margot Wallström på att bli socialdemokratisk partiledare. Mer jobb, lägre lön, mindre glamour. Därför tackar hon nej." Det skrev AB 2006-09-22, när partiledarval förra gången var aktuellt inom (S). Och jämfört med minister-tiden i Sverige har Margot Wallström onekligen fått helt andra ekonomiska villkor som först EU-kommissionär och sedan som hög chef inom FN (AB 2009-06-23, Expr 2010-02-01). Wallström har det bra - men inte (S), som fixat allt detta wallströmska välbefinnande. Men inte heller Wallström behöver längre (S).
Det finns faktiskt värden bortom egots lilla värld. Wallström och Nuder borde nog påminnas om det. Även att det är deras skyldighet att ställa upp om/när partiet kallar. Eller - för att bli riktigt spydig - har Det Ljuva Livet deformerat dem som människor så att de som partiledare måste ha bonus kopplat till lönen? Ytterligare tusenlappar i lön för varje procentenhet som partiet ökar i väljarstöd ...
Både Margot Wallström och Pär Nuder har på sätt och vis numera kopplingar till FN.
Nuder med Madeleine Albright (förutom tidigare amerikansk utrikesminister också amerikansk ambassadör i just FN) som högsta chef. Wallström som en sorts under-generalsekreterare i FN.
Åtskilliga har i alla fall hyggliga möjligheter att åtminstone nå trädtopparna genom att sikta mot stjärnorna.
Den stjärna som Margot Wallström och Pär Nuder borde ta sikte på och ha som förebild och föredöme är FN:s generalsekreterare 1953-1961, Dag Hammarskjöld.
Synnerligen plikttrogen, rentav självuppoffrande. Stor självdisciplin. Ledarskap med moralisk och etisk laddning. Det är hur Dag Hammarskjöld har beskrivits.
Wallström och Nuder borde nog fundera lite kring det här filmklippet från oktober 1960. Stor dramatik i FN-skrapan sedan Sovjetunionen krävt Dag Hammarskjölds avgång. En liten tankeställare (4:20 in i YouTube-klippet) ...
"By resigning I would, therefore at the present difficult and dangerous juncture throw the Organization to the winds. I have no right to do so because I have a responsibility to all those State Members for which the Organization is of decisive importance - a responsibility which overrides all other considerations. I shall remain in my post during the term of my office as a servant of the Organization in the interest of all those other nations, as long as they wish me to do so. In this context the representative of the Soviet Union spoke of courage. It is very easy to resign. It is not so easy to stay on. It is very easy to bow to the wishes of a Big Power. It is another matter to resist. As is well known to all members of this Assembly, I have done so before on many occasions and in many directions. If it is the wish of those nations who see in the Organization their best protection in the present world, I shall do so again."
Sverige behöver en stark opposition, med bästa tänkbara ledare för det största oppositionspartiet. Inte bara därför att vass "politisk konkurrens" får de styrande partierna att skärpa sig, utan också för att regelbundna maktskiften är bra för en demokrati - och därför bör den tillträdande statsministern vara mycket väl lämpad för uppgiften.
Det är verkligen dags för Margot Wallström och Pär Nuder att tänka om. Eller åtminstone att skämmas riktigt ordentligt.
Minnet är ibland kort. Men det är ju faktiskt bara tio månader sedan som Håkan Juholt sågs som den store Frälsaren av åtskilliga i partiet. Istället blev det grodor, tavlor och internt krypskytte - och ytterligare ras i opinionsmätningarna.
