22 december 2014

Skvaller från finansdepartementet

Ulf Kristersson
Ulf Kristersson förefaller en aning liten för att fylla det tomrum Anders Borg lämnat efter sig. När Kristersson utnämndes till M:s ekonomisk-politiske talesperson innebar ju det att det är han som vid alliansseger ska fylla giganten Anders Borgs kostym på finansdepartementet.

Bland tjänstemännen på departementet på Jakobsgatan är oron stor att de med Ulf som ny boss blir tvungna att rycka in med muskelkraft som de inte har vid presskonferenser och liknande. Som i Frankrike, med den också korta (165 cm) förre presidenten Nicolas Sarkozy.

Nicolas Sarkozy
Nej, de franska underhuggarna hade det inte lätt. Och här i Stockholm säger finansens folk som en man (och kvinna): Ulf måste stå pall! Själv. Vi klarar inte 169 cm Kristersson!

"Anders Borg må efterlämna stora skor att fylla, men Kristersson har goda chanser att göra det." Kommentaren på ledarplats i SvD möts med skepsis bland finansdepartementets opolitiska tjänstemän. På Kristerssons små fossingar blir ju helt uppenbart Borgs skodon som rena rama skidorna. Kristersson kommer att tvingas hasa sig fram genom våra korridorer, säger de. Någon föreslår att man skulle kunna kontakta någon av skidsportens vallningsexperter för att underlätta glidet för stackars Ulf inne i lokalerna. Kanske i kombination med nyrekryteringar av folk med mycket riklig mjäll för naturlig spridning över golvytorna. Här gäller det att hitta fiffiga lösningar.

I historieböckerna talas det om dels Stockholms blodbad 1520 (på Stortorget), dels Lycksele blodbad 1992 (på Hotell Lappland). Det var vid det sistnämnda blodbadet som Ulf Kristersson stympades till nuvarande kroppslängd. Han hade vuxit sig för stor som nyliberal sittande ordförande för Moderata ungdomsförbundet och togs itu med av rivalen, den mer konservativt lagde Fredrik Reinfeldt och dennes kumpaner. Med en förskönande omskrivning kallades blodbadet officiellt för förbundsstämma. En oerhört illa tilltygad Ulf Kristersson hade först planer på att lämna M för att starta ett nytt parti (Kristerssondemokraterna), men därav blev intet.

När man sitter och snackar med finansdepartementets folk inne i fikarum nr 4B pratar de ofta om Ormet. Det tar ett tag innan jag fattar vad (eller rättare sagt: vem) de menar. Den klassiska sketchen är förresten liksom Ormet på finansdepartementet också från slutet på 1960-talet.

Ormet kruper
Magdalena Andersson
Och vid närmare eftertanke skvallrar väl hela hennes uppsyn av något bitskt, att hon kan bita till när som helst.

Som vänstersossen Daniel Suhonen skriver i sin mycket läsvärda bok om Håkan Juholt som han var informell rådgivare åt. Suhonen på tillfälligt besök på S-högkvarteret Sveavägen 68, matsalen, mars 2012: "Stolen mitt emot min var ledig. Där ställde sig plötsligt Magdalena Andersson, den nya ekonomisk-politiska talespersonen. Vi hade vad jag visste aldrig mötts. Jag sträckte fram handen. 'Daniel', sa jag. Hon tog inte min hand utan sa istället: 'Jag vet vem du är.' 'Jag vet vem du är också', sa jag. 'Vi kan väl hälsa ändå', sa jag och sträckte fram handen igen. Jag såg blickarna. Men Andersson tog inte min utsträckta hand. Det var en konstig markering. Hon satte ner sin tallrik på bordet framför sig och tittade menande på den tomma tallriken framför mig. 'Du tycker väl att det är borgerligt med mat?' sa hon. 'Nej, jag är så sjukt högervriden att jag redan har ätit lunch', sa jag. Efter det blev det tyst."

Eller som vid intervjun med lokaltidningen NVP i Nacka där hon bor (apropå tidigare porträttartiklar om henne där reportrar också intervjuat tidigare pojkvänner): "Jag skulle vilja se den artikel som utreder Anders Borgs gymnasieflickvänner. Om han hade några, vill säga."

Ormet kan ju inte bara bita utan även krama ihjäl folk. FP-ledaren Jan Björklund lär enligt högst obekräftade uppgifter varit ytterst nära att på det sättet bli ett offer för Magdalena Andersson under Nobelfestens dans. Björklund ska dock ha lyckats slita sig loss, fly hals över huvud och hinna sätta sig i säkerhet inne på toa. Väste Ormet "bondhora!" i Annie Lööfs öra under samma fest? Kanske. Även här är dock uppgifterna lite svajiga.

Valrörelsen under de första månaderna 2015 (om extravalet blir av) lär utvecklas till den smutsigaste i mannaminne. Och Magdalena Anderssons underhuggare på finansdepartementet tror att hon (Ormet) kommer att lämna jättestora bidrag till det. Efter att ha jobbat i Göran Perssons närhet med dess grabbiga verkstadsjargong och därefter ett längre tag med Mona Sahlin som ju gjort sig känd för ögonbrynshöjande uttalanden är det inte konstigt att Magdalena Andersson är lite farlig.

"Det är ju en vetenskaplig studie och det ska man alltid ta med en nypa salt" -  apropå en rapport om effekterna av höjd arbetsgivaravgift. "Jag har kommit till tomma lador" - apropå tillståndet för statsfinanserna, oberoende expertisen skakade på huvudena. "Ett litet nyfascistiskt parti" - Magdalena Andersson var före Stefan Löfven med uttalandet om SD, det etikettsättandet på partiet fick inte heller stöd av de seriösa experterna.

Så se upp för Ormet! Ulf Kristerssons obetydliga längd är onekligen en fördel i sammanhanget. Hans på mycket låg höjd spanande ögon har bättre möjligheter än de flesta att upptäcka faran i tid. Risken att stöta på Ormet är störst (förutom i regeringskvarteren) i trakterna kring Duvnäs utskog i Nacka där hon bor. För övrigt några hundra meter från nyss nämnda Mona Sahlin.