Efter att ha läst ett antal kulturtidskrifter - studerat dem mycket noga! - har till sist även jag fattat varför Libyens gamle diktator Muammar Gaddafi ännu inte har lyckats gripas.Fanskapet har ju bytt identitet och blivit fotomodell.
Borde inte det vara rätt känt vid det här laget?
Så - vad är problemet?Är det namnet som är kruxet?Att ingen har kunnat lista ut vad han/"han" kallar sig nuförtiden?
Men det är verkligen inget nytt problem!
Kärt barn ... Kärt? Knappast. Barn? Det var ett bra tag sedan, nu är han 69. Men - en hel del namn har han allt (haft). Amerikanska ABC News har listat 112 (!) vanliga varianter på namnstavningen - alla flitigt använda av journalister.
Och även i Sverige tycks varje redaktion hylla mångfalden. I alla fall när det gäller den här gossen. Nästan alla kör sitt eget race med stavningen och har plockat just sin favorit från 112-listan. Vi gillar olika. Visst. Men kanske inte när det gäller det här.
Språkrådethar smågnällt en del över namncirkusen i medierna. Man vill att efternamnet stavas Gaddafi. Eller Qaddafi. Eller möjligen Kadaffi. Klara besked.
Fast egentligen spelar det ju ingen roll.Den som pryder omslaget till Vogue lystrar säkert varken till Gaddafi, Qaddafi eller Kadaffi. Och inte heller till Muammar (med varianter).
Nya namnet är ett stort frågetecken. Och adressen.
jag innerst inne alltid hejat på (bl.a.) Expressens val: "Muammar Khadaffi". Inte minst känns "K" i början på efternamnet betydligt mera rätt i munnen och i fingrarna. Men namnet/namnen är historia nu. Killen heter inte längre vad han har hetat. Vad det nu har varit. Och för övrigt är ju killen inte längre att betrakta som så värst mycket kille.