Fem svenska stjärnor - varav åtminstone en av dem tycks vara fullständigt övertygad om att han utgör universums medelpunkt.
Men i universum konkurrerar faktiskt karln med ganska många andra stjärnor:
100 miljarder gånger 100 miljarder gånger 30, närmare bestämt.
Uppskattningen har justerats uppåt, efter en tidigare "felräkning". (DN)
Det har ju annars sagts att det finns fler stjärnor i universum än vad det finns sandkorn på jorden.
Men spelar kunskapen om sandkornens och stjärnornas antal någon som helst roll? Knappast.
Och kunskap som denna - är det inte bara gissningar? Bara väldigt vilda gissningar - trots vad vetenskapsmännen säger.
Tro och vetande. Religiös tro och vetenskap. Nog är skillnaden ofta hårfin.
Varför inte inse och acceptera människans obeskrivbara litenhet. Självfallet inte bara fysiskt, i det ofattbart gigantiska universum.
Utan inte minst även intellektuellt. Människan kanske har en myras intelligens i jämförelse med annat därute.
Det brukar ju också sägas att universum är oändligt. Borde då inte antalet stjärnor också vara oändligt, oräkneligt? Åtminstone för människan.
I det för oss gåtfulla mörka garvas det säkert en hel del åt de jordiska astronomernas "upptäckt". Och det skrattas förmodligen också åt massor av annat på den här planeten. Och skakas på huvuden, eller antagligen något liknande. Vi är inte på långa vägar så intelligenta som vi tror.
I det för oss gåtfulla mörka garvas det säkert en hel del åt de jordiska astronomernas "upptäckt". Och det skrattas förmodligen också åt massor av annat på den här planeten. Och skakas på huvuden, eller antagligen något liknande. Vi är inte på långa vägar så intelligenta som vi tror.
