23 november 2010

Hellre torr president än partajande kung

Efter Boken så har stödet för kungahuset helt överraskande ökat bland svenskarna, till 69 procent för monarki (Expr, SvD, GP). Monarki/republik har ju diskuterats då och då. Men har märkligt nog alltid varit så långt ifrån het fråga man kan komma.

Jag har senaste åren gradvis omvandlats till republikan. Men för mig har just Boken varken gjort till eller från, den är ju också uppbyggd kring alla de rykten som varit i omlopp i massor av år. Förresten hur många är det som egentligen respekterar kungen? Den nuvarande, är väl bäst att tillägga. För annat var det ju med den förre, kulturellt inriktade Gustaf VI Adolf. Det här med monarki, att statschefsjobbet går i arv, är ju ett lotteri. Ibland blir det ganska lyckat, ibland inte alls. 

Det svenska kungahuset kostar i år omkring 60 miljoner kronor i apanage. Det blir 6-7 kronor per svensk. Faktiskt jämförelsevis billigt när man jämför med grannarna Norge och Danmark, med 25-30 kronor per invånare till respektive kungahus. Men pengarna är inte det viktiga, även om man med en president säkert skulle kunna pressa ner kostnaderna ganska rejält.

Operettaktigt tycker jag är ett sätt att beskriva monarki. Medeltida ett annat. Odemokratiskt, förstås. Ett totalt främmande inslag en bit in på 2000-talet.

Jag tror egentligen inte att vi behöver varken någon kung/drottning eller någon president. Men att liksom det internationella umgänget kräver det. Och så måste vi ju bara ha en en Riks-invigare och Riks-bandklippare. Eller?

Om vi i alla fall ska ha en president låt då jobbet gå till någon hög ämbetsman eller jurist, vald av folket. En person totalt utanför (parti-)politiken. En politiker som president har förstås långtifrån samma förutsättningar att bli nationellt samlande. Under åren har ju annars flera varit inne på att riksdagens politiske talman kanske skulle kunna ta över den svenske statschefens sysslor (som finns beskrivna HÄR).

Jag tror annars att en svensk president inte alls skulle behöva också jobba som internationell PR-man för Sverige. Det kan mycket bättre skötas av andra än en kung eller president. Exempelvis, apropå kungens Kina-resa nyligen, tror jag att de pingis-älskande kineserna hade blivit betydligt gladare att få träffa gamla svenska bordtennis-äss än just kungen.

Förr eller senare lär det bli folkvalda presidenter här i landet. En svensk president bör nog få lite utökade uppgifter jämfört med vad en svensk kung (eller drottning) har. Vettiga uppgifter – för visst är det en tom och innehållslös sysselsättning att vara kung.