29 juli 2011

Dag Hammarskjölds sista tid

Dag Hammarskjölds postumt utgivna bok Vägmärken.
Låt oss vrida klockan hela 50 år tillbaka.
Idag 29 juli fyller FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld 56 år. Det blir hans sista födelsedag. När denna lördag 1961 övergår i söndag har han 50 dagar kvar i livet.
Det har varit ett ohyggligt slitsamt år för FN-chefen. Närmaste vännen Bo Beskow har för någon månad sedan besökt Dag Hammarskjöld i USA, och berättar i sin porträttbok: "Vid midsommartiden 1961 bodde jag hos Dag en vecka. ... Han verkade tröttare, rastlösare och mera pessimistisk än någonsin förr."

Orsaken är det storpolitiska infernot i centralafrikanska Kongo, som blivit självständig stat sommaren före. Och den nya nationens svåra inre stridigheter blir snabbt också en arena för det kalla kriget - öst mot väst.
Dag Hammarskjöld omkommer när han i ett extremt kritiskt skede ska samtala med en av nyckelpersonerna i konflikten. Flygkraschen 18 september i Ndola i nuvarande Zambia i Afrika kostar ytterligare 15 personer livet, samtliga ombord.

Men fortfarande är det juli 1961 och födelsedag. 
Dagen därpå, 30 juli, från dagbokstexterna 

i den postumt utgivna boken Vägmärken:

Text skriven 30 juli 1961, från boken Vägmärken.Med klar risk för att övertolka texten har jag ändå gjort några reflektioner. Påminner inte raderna om katastrofen sju veckor senare?
Det var två i planet som överlevde själva kraschen, som inträffade i samband med landning. Dag Hammarskjöld (som var vid liv "viss tid efter störtningen") och säkerhetsmannen Harold Julien (som dog fem dagar efter flygkatastrofen).
Planet - ett eldhav vid kraschen strax efter midnatt. Sedan mörker i den afrikanska skogen, i väntan på räddningen. Den kommer aldrig. Det börjar ljusna och det blir återigen en dag med sol och hetta.
Med bl a 50-procentiga brännskador måste Julien ha plågats fruktansvärt. Hammarskjöld var den ende i planet som inte fick några som helst brännskador. Han slungades ur planet vid kraschen, han vägrade nästan alltid att ha bälte i flygplan.

Först efter 15 timmar kommer räddningstyrkan till olycksplatsen - trots bara 16 kilometer från Ndolas flygplats. Dag Hammarskjöld är då död. Enligt en teori ska han svårt skadad på marken ha skjutits av en legosoldat.

Ndola 18 september 1961 - resterna av det kraschade flygplanet.
Snart 50 år sedan. Katastrofplatsen i Ndola 18 september 1961 (men ser ut som en vintrig avstjälpningsplats för skrot). Mannen på bilden till nedanför höger är ett av de 16 offren för flygkatastrofen, tidigare nämnde säkerhetsmannen Harold Julien.

Orsaken till katastrofen är inte klarlagd, och kommer troligen aldrig att bli. Men den rimligaste förklaringen torde nog vara att det var en ren olycka och inte något attentat eller liknande.
Enligt en svensk utredning på 90-talet hade sannolikt piloten felbedömt höjden när han skulle landa planet.

Harold Julien, en av de 16 omkomna vid flygkraschen i Ndola.Tillbaka till midsommaren 1961, några månader före tragedin - och nära vännen Bo Beskows berättelse: "Jag frågade som jag brukade fråga varje gång vi träffades efter ett längre uppehåll: 'Nå - tror du fortfarande på människorna?' Dag brukade alltid förut svara positivt, men den här gången dröjde han med svaret och såg sorgset fundersam ut. Till slut sa han: 'Nej, jag har kommit underfund med något som jag tidigare aldrig velat tro - på sista tiden har jag upplevt att det faktiskt finns onda människor - helt onda - onda alltigenom'."

Det var en sådan som Dag Hammarskjöld hade varit på väg till katastrofdagen 1961. Enligt FN-mannen Sture Linnér fruktade Hammarskjöld att den upptrappade konflikten med även stormakterna inblandade rentav skulle kunna leda till världskrig. Nu skulle den extremt hårt arbetande FN-chefen träffa rebelledaren Moise Tshombe för att försöka tala honom tillrätta. I Dag Hammarskjöld-filmen "Fredens pris" beskriver Sture Linnér denne Moise Tshombe: "Totalt samvetslös, totalt utan skrupler, helt utan samvete."

Man påminns om det som idag fredag 29 juli 2011 för precis en vecka sedan skedde i vårt västra grannland - och norrmannen bakom massakern och sprängdådet.